Femkamp i Nyköping 25feb

Igår körde jag en femkamp I Nyköping som jag såg som ett genrep inför mångkamps-SM i Göteborg om två veckor. Tyvärr fick jag en liten skadekänning högst upp i hamstring intill skinkan efter mitt andra längdhopp och kände: "suck det var den tävlingen det!". Jag avstod sista längdhoppet och efter att ha provat stöta kula under instötningen bestämde jag mig för att köra kula. Jag ville inte ens försöka hoppa höjd för att inte förvärra den eventuella lilla bristningen. Däremot ville jag springa 1000m för det ju inte är lika explosivt. Dock var jag helt förtvivlad då jag under inlöpningen inte kunde hålla högre fart än 35s på 200m utan att benet började ila och "lägga av". Det tänkta tempot var ju 33s per varv.

Jag bestämde mig för att starta och köra så långt det kändes ok i det skadade området. Jag hade varvtiderna (200m) 33.2-34.0-35.0-35.0-30.8s och jag kände mig riktigt fräsch sista varvet och hade ingen mjölksyra i mål. Tiden var min tredje snabbaste någonsin och mindre än en sekund från mitt pers. Kände dock att jag hade säkert 5s till att "plocka" om jag inte haft skadekänningen och därmed vågat satsa lite hårdare i de tre varven mellan 200-800m.

Min serie:

60mh: 8.71 (årsbästa)
Längd: 656
Kula: 14.25
Höjd: 112 (gjorde ett hopp med fel ben för att få chansen att starta på 1000m)
1000m: 2.48,13

Sprang riktigt bra i tre häckar sedan tyvärr två islag, men grymt nöjd jämfört med mina tidigare lopp i år)

Var grymt taggad och sprang för kung och fosterland i första, men tror jag längde sista steget in på plankan för jag fick absolut ingen höjd och landade på 627 och fatatde ingenting. I andra hoppet flyttade jag fram och körde lugnare mer kontrollerad fart (kändes som "snabbjogg") för att hinna med upphoppet ordentligt och fick till en riktigt bra fotisättning och fick ett riktigt bra lyft, mitt bästa lyft denna vinter, men tyvärr var ju ansatshastigheten för låg, så jag landade på 656 (10cm kvar vid plankan). Tyvärr kände jag strax efter hoppet av en liten smärtimpuls i höger ljumske och blev orolig, men försökte hålla värmen uppe och inte oroa mig för det. Strax innan det var min tur att hoppa körde jag ett stegringslopp, men då började det krampa och fick små smärtsignaler från skinkfästet där hamstring fäster i sittbenet.

Tappade all motivation efter längden då jag trodde att jag inte skulle kunna fortsätta och gick och åt min kycklingsallad. Strax innan start beslöt jag mig att prova stöta kula, men eftersom jag var "otaggad" kändes kulan tung. Försökte tagga igång till tävlingen genom att få upp lite adrenalin och det lyckades hyfsat. Fick till årets näst längsta tävlingsstöt i andra omgången.

Var riktigt sugen på att hoppa höjd för att jag kände mig lätt i kroppen, men hade känslan jag känt i hamstringfästet (muskelursprunget) precis innan jag skadade den allvarligt iunder ISM i längdhopp 2010, i bakhuvudet och ville absolut inte riskera att samma sak skulle hända igen. Den gången var det 7månaders rehab innan jag kunde springa max igen.

Nu återtår att se om jag hinner bli bra till mångkamps-SM (sjukamp) om två veckor eller om det får bli grundträning inför min riktiga specialitet, tiokamp i sommar.