Sätraspelen dag 2

Dagen inleddes med diskus. Kändes helt ok stillastående i de två kasten jag gjorde 38 resp 40m, sedan gick jag på rotation och höll igen en hel del i värmen så kasten blev inte så långa. När väl tävlingen började hade jag problemet att jag lutade mig bakåt för mycket i utkastet och kastade rakt upp och därmed började serien med 40.21-41.96-40.35 med diskusar som släpade och dog i luften, sedan försvann all känsla och inget jag presterade påminde ens i ärheten av diskuskastning. Kändes som jag hade 5meter till i kroppen så diskusen kändes superlätt, får slipa mer på tekniken, knappa 42m med min fysik är riktigt illa, ok om man är en smal tiokampare på 75kg som, men inte ett muskelpaket på knappa 85kg. Vi var fem tiokampare som tävlade och jag tog hem segern och det fina priset en Polanik Carbon tävlingsdiskus, det kändes som ett bra tröstpris. Efter att ha laddat och gjort världens grundligaste uppvärmning i 60min inför spjutet där varendaste lilla muskel värmts upp i axlar, armbåge, ljumskar och ryggen så var det dags för inkastning. Jag kände direkt att idag kommer det inte gå bra, armbågen skrek efter första stillastående som landade på 43m ungefär. Bet ihop och tryckte iväg ett till stillastående kast på 49-50m och kände lite hopp, men armbågen kändes inte allt för "mysig".
Sedan var det dags för min ansats på 9steg och det gick helt ok att kasta i medvinden trots att jag inte alls hade samma fina flyt som i onsdags på tävlingen. Jag kastade stabilt 4kast på ca 62-63m med ett spjut som kanske inte var optimalt, då jag använder klisterspray ville jag inte kladda ner de fina carbon airglider spjuten som Kim Amb hade med sig (3st). Jag kastade rakt upp och spjuten vände och landade spikraka i marken på 59.22 reps 58.33? i de första två kasten. I tredje kastet fick jag en fluga i ögat under ansatsen och avbröt och försökte pilal bort den, men den ville inte försvinna så jag körde på med "ett öga" och fick på ett bra stämm där dock spjutet flög rakt upp men i en hyfsad båge och landade ändå nästan helt bakdelen pekandes rakt upp mot himlen på ca 62.5m tyävrr 30cm utanför sektorn (dock hade jag gott om marginal till övertramp) så med ett bra spjut och om jag fått den inannför sektorn hade det kunnat bli i trakterna av pers. Gjorde ett till kast, men kände att motivationen itne fanns där då armbågen ömmade och jag tyckte att jag kastade för dåligt teknisk och itne fick någon fart med mig plus att vinden efter inkastningen hade vänt till stark motvind istället för stark medvind som i värmen.
Helt klart jättebesviken lämnade jag spjuttävlingen och la mig ner helt utmattad och med på gränsen till solsting/uttorkning. Orkade med nöd och näppe ta mig hem, trot att jag fick gå 1.3km uppförsbacke hem (då jag inte tajmade någon buss), som tog dubbelt så lång tid som vanligt. Helt utslagen tröck jag i mig två Resborb brustabletter och lite mat och nu en 40min efteråt känns det lite bättre.